Helenabröd

Idag har jag bakat bröd enligt mitt favoritrecept. Det här brödet ska inte jäsa eller knådas. Det är bara att röra ihop ingredienserna och köra in i ugnen och det blir jättegott.

Jag fick receptet av en kollega 2008 och då hette brödet Monicas lingonlimpa men jag såg på pappret att det tidigare hade varit både Britt-Maries och Yvonnes lingonlimpa. När jag sedan spred receptet vidare kallades det för Helenabröd. :)

Ingredienser

• 3 1/2 dl vetemjöl
• 3 1/2 dl grovt rågmjöl
• 1 dl rågkross
• 1 dl rågflingor
• 1 dl russin
• 1 dl solrosfrön
• 1 dl linfrön
• 1 tsk salt
• 1 1/2 tsk bakpulver
• 1 1/2 tsk bikarbonat

• 1 dl lingonsylt
• 1/2 dl sirap
• 3 1/2 dl fil
• 2 ägg

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa en brödform som rymmer 2 liter. Blanda alla torra ingredienser i en bunke och alla våta ingredienser i en annan bunke. Rör ihop allting och häll i brödformen. Jämna till med mjölad hand. Sätt in i ugnen 50-60 minuter.

Låt dig inte avskräckas av antalet ingredienser, det går utmärkt att byta ut en del grejer. Idag hade jag tex inte rågkross eller rågflingor hemma så jag tog havregryn och kruskakli istället. Filen blev naturell yoghurt. Det viktiga är nog att förhållandet mellan torrvaror och våta varor bibehålls.

Jag valde idag att inte ha ströbröd i formen utan solrosfrön.

En kärleksförklaring

Jag har en tid haft väldigt dåligt tålamod med Douglas. Det känns som att vår kommunikation bara blir sämre och jag känner mig begränsad i min vardag. Varje promenad får jag dra bort honom från något som han anser är ätbart eller lirka ut kotlettben, brödbitar och godispapper ur munnen på honom.

Nästan allt går ner. Råa morötter slukas åtminstone inte hela.

Jag kan räkna upp en handfull yttre omständigheter som påverkar mitt humör men ingen av dessa är Dogges fel. Det är orättvist att han ska drabbas av det och det är onödigt att förstöra vår relation när vi istället kan göra varandra gladare.

Skogspromenader är bra för både kropp och själ.

Så idag bestämde jag mig för att rycka upp mig. Jag släppte lös honom på gångvägar där vi brukar använda koppel bara för att tvingas kommunicera. Ingen mobil, inga koppelryck, bara jag och Dogge. Och han svarade upp direkt! Visst var godis i fickan till stor hjälp men vad gör det när vi båda är glada. Jag förväntar mig inte att han ska avstå från allt han tycker är intressant för att få en klapp på huvudet.

Uppsalas första snö gör bänken hal men det hindrar inte Dogge.

Jag är fortfarande otroligt trött på hans tiggande och oförmåga att vara ensam hemma. Men han ger mig så mycket annat att jag bara är tvungen att älska honom. Om jag ger honom en hand får jag fyra tassar, svans och tunga tillbaka. Hundar är så förlåtande, kanske är det därför vi älskar dem så?

Du och jag Dogge, i vått och torrt.

Semester med alla sinnen

Man ska ha semester med alla fem sinnen konstaterade jag en kväll på balkongen i Turkiet. 

Syn

Så fort jag slog upp ögonen på morgonen såg jag medelhavet genom balkongdörren. 

Jag såg nya spännande platser. 

Hörsel

Böneutropen från minareterna var en påminnelse om att jag var långt hemifrån. 

Från balkongen hörde vi vågornas brus och cikadornas spel.

Vågbrus

Lukt

Maten inte bara smakade bra, den luktade gott också. 

Det fanns många väldoftande blommor även i slutet av oktober. 

Smak 

Granatäpplena smakade härligt. Speciellt det som vi pallade. :-) 

Turkiskt kaffe är utsökt. Varför görs det inte i större koppar? 

Känsel

Om man plockar kaktusfikon får man känna av taggarna i dagar efteråt. 

...få känna sanden mellan tårna... 

Turkiska skyltar

  Vilken toalett skulle du välja? 

Hög hatt och mustasch? 

Eller solhatt och hakskägg? ;)

Jag undviker i alla fall dörrar med den här skylten 

För öppnar man dörren ser toaletten ut så här:

Vad tänker hunden?

Du får inte tvätta fötterna i handfatet även om du skulle vara tillräckligt vig för att få upp foten.

Ska det här föreställa en hundtoalett?

Slut på toalett-temat
 

Det finns många katter och hundar i Kas och de allra flesta ser välmående ut.

De har till och med egna vattenautomater

Undrar vad det här symboliserar?

Jag gillar den här texten i trappan.

Tillbaka på Arlanda hittade jag en lite annorlunda brevlåda.

Arbetssökande

Nu skapar jag en ny etikett i bloggen: arbetssökande. Det är ett bra ord för det kan syfta både på en person som söker jobb och på själva sökandet.

Det gäller att få korn på jobben.

Arbetssökande låter mer positivt än arbetslös och de två orden har faktiskt olika betydelse. Jag har varit arbetssökande i stort sätt hela tiden sedan jag tog examen. Men arbetslös har jag bara varit några månader per år.

I år ser ut att bli det första året sen 2009 som jag har jobb alla årets månader. Men det är ett pussel av olika anställningar. Det längsta anställningskontrakt jag haft har varit på nästan 8 månader. Så det är inte konstigt att jag ständigt söker jobb.

Pappa frågade mig idag helt out of the blue: "När ska du köpa ditt hus?" Ja, helst igår men det skulle ju underlätta om jag hade ett stadigare jobb som kunde hjälpa mig att avgöra var i landet som huset ska ligga och få ett huslån.

Ett sånt här hus skulle sitta fint. 

Bloggen

Nu har jag haft den här bloggen i ett halvår och det har ju blivit en del inlägg. Jag gillar att skriva av mig mina tankar och det är trevligt att kunna kombinera dem med bilder. Jag fotar mycket och ofta är det bilderna jag vill visa upp utan att säga så mycket om dem.

Bloggen fungerar lite som en dagbok som hjälper mig att komma ihåg vad jag upplever och tänker. Ibland tycker jag att jag skriver alltför personligt. Man får akta sig lite när det är öppet för alla att läsa. Men så himla många läsare har jag inte. Det är stor skillnad på de inlägg som jag länkar till på facebook och de som jag bara publicerar "i hemlighet". Men för inte så länge sen kommenterade mamma en bild på bloggen så hon hittar uppenbarligen hit nu så jag får nog tänka på vad jag skriver. ;)

4 inlägg ligger kvar som utkast för att de antingen är för personliga eller för att jag inte hann skriva färdigt dem innan de kändes inaktuella. Men som dagboksinlägg fungerar de ändå. Jag skriver den här bloggen för min egen skull. Det är trevligt att några läser och kommenterar men jag är inte ute efter att nå ut till den stora massan med den här bloggen.

Lennartsfors

Lennartsfors är en gammal bruksort i Årjängs kommun. Enligt Wikipedia lär islänningen Snorre Sturlasson på 1200-talet ha beskrivit området som en bygd styrd av troll och häxor. På 1600-talet fanns här ett vattendrivet sågverk. 1839 togs järnbruket i drift och det var i den vevan som orten bytte namn till Lennartsfors efter brukets ägare Lennart Uggla.

Informationsskylten lyder: "Kniphammare för utsmidning av stångjärn och manufakturssmide m.m. Gjord på 1840-talet vid Lennartsfors bruk och i användning fram till 1923" 

1868 öppnas Dalslands kanal genom orten.

Slussarna mellan Lelång och Foxen.

Järnbruket stängs i slutet av 1800-talet och istället öppnar en trämassafabrik. För att driva den byggs ett kraftverk som fortfarande finns kvar.

"Utställningspaviljong för Lennartsfors mekaniska trämassa Stockholmsutställningen 1897"

Före andra världskriget fanns det ett 10-tal butiker på orten och invånarantalet var omkring 1600 personer. Idag bor ca 260 bofasta i Lennartsfors. Den största arbetsgivare är Lennartsfors AB som tillverkar skogsmaskiner. På sommaren kommer många paddlande turister och många hus används som sommarstugor av norrmän och tyskar. Vill du veta mer kan du läsa på lennartsfors.info

En ovanligt trevlig förbudsskylt.

Jag har besökt Lennartsfors i 30 somrar och under den tiden har skolan stängts, lanthandeln slagit igen, öppnats på nytt och lagts ner igen. Nu är det två mil till närmaste affär oavsett om man åker till Årjäng eller Gustavsfors.

I Värmland kör alla Volvo om det så är raggarbilar eller militärfordon.

Hur var det nu med troll och häxor då? Jo, ett troll finns det åtminstone i Årjäng. Han har flyttat sig några hundra meter på senare år och har nu sällskap av några hästar och tjädrar av sten. Information om trollets födelse finns här: http://arjang.nu

Årjängstrollet från 1972 är inspirerat av Thore Skogmans skiva "Årjängstroll"