måndag 6 oktober 2014

Glaskogens mystik

För att om möjligt räta upp gårdagens krashade humör eller åtminstone inte sjunka djupare bestämde jag mig för att göra en utflykt. Så här i oktober finns inte så mycket att välja på. Valet stod mellan bilkyrkogård och naturreservat. Med tanke på att hunden måste promeneras föll valet på naturen och Värmlands största reservat Glaskogen.

Resan dit tog en timme varav halva vägen gick längs krokig och kuperad grusväg. Jag kom att tänka på att jag inte talat om för någon vad jag tänkt göra idag. Om jag försvann skulle ingen veta var de skulle leta. Det är bara något år sen som en person hittades död i sin bil i just Glaskogen... http://www.svd.se/nyheter/

En annorlunda skylt.

När jag parkerade bilen noterade jag två saker:
1. Mobilen har ingen täckning.
2. Den enda andra bilen på parkeringen är av samma modell som min och täckt av ett tjockt lager av löv. Är det ett tecken?

Den enda kartan.
Jag hittar ingen karta med leder men det finns en stig utmärkt med orange färg så det är väl bara att hoppas på att det blir en lagom lång runda...
Jag kommer ganska snart till en stolpe märkt "1 km" så jag antar att det är så långt jag har gått. Men jag undrar hur långt det är kvar. Så småningom kommer jag till en ny stolpe märkt på samma vis och då undrar jag om de har satt en markering för varje jämn kilometer vilket skulle vara konstigt eller om den nya stolpen betyder att det är en kilometer kvar? Kvar till vad?

1 km till vadå?
Skogen är inte så imponerande eftersom det  bedrivs skogsbruk i den. Vet inte vad som gör att det här räknas som ett reservat. Trattkantareller finns det i alla fall i ganska stora mängder och Douglas trampar glatt ner dem. En tjäder och två lommar får representera djurlivet i skogen.



Ca en kilometer efter den andra märkta stolpen kommer jag ut på en grusväg där min inre kompass säger att tillbaka till bilen är åt vänster. Men åt höger är det skyltat med övernattningsstuga och jag blir nyfiken. Jag ska bara ta en titt där innan jag går hem... Men var är den där övernattningsstugan? Ska jag behöva vända om utan att se den? Plockar fram googlemaps på mobilen för lite vägledning och gpsen är från början inte i Glaskogen överhuvud taget. Men efter en stund bestämmer den sig för att jag följer en väg som jag inte alls tycker att jag går på. Självförtroendet får sig en törn när jag tvingas inse att jag är intill en annan sjö än den jag trodde och om jag inte hade varit nyfiken på övernattningsstugan så hade jag gått åt fel håll. Suck!



När jag hittar dagens tredje huvudlösa gnagare på stigen börjar jag undra om det är fler än jag som har en dålig dag.


Men jag kommer till slut till övernattnigsstugan som ligger fint vid sjöstranden och på bordet där inne har någon karvat ut två spelplaner. En för schack och en för backgammon. Det är väl ändå ganska smart? På bordet står också en flaska rom. Är det någon som burit ut den i skogen och inte orkat bära tillbaka den? Den är oöppnad men efter att sett halva filmen Flight igår kväll är jag inte särskilt sugen på alkohol.

Schack

Backgammon å en flaska med rom?
När jag sent omsider kommer tillbaka till parkeringen har den andra bilen försvunnit. Det känns åtminstone skönt att den bilägaren inte försvunnit i skogen. Men på hemvägen stannar jag och läser en skylt vid en stor sten:


På stenen ligger en underlig samling föremål: en leksakspistol, en liten nalle, ett utländskt mynt och en grankvist.

Vad betyder föremålen på stenen? Ibland lägger man ju ut saker där någon kört ihjäl sig men knappast de här sakerna?

Dagens utflykt blev inte som jag hade trott, den bjöd på mindre vacker natur men desto mer mystik. Och humöret var helt ok när jag kom hem och lagade svampomelett till middag.

1 kommentar:

  1. Åh vilken sorglig berättelse den om kvinnan och barnet. Sedan skrattade jag högt åt att du hittar en oöppnad flaska rom där mitt ute i vildmarken. Tänk att den står där till den som behöver lite... Lite läskigt var det också som en spökhistoria. Kraaaam Pia

    SvaraRadera