svenska blå stjärnan del 2 mjölkkor

Jag slutade äta kött för många år sedan men äter fortfarande mejeriprodukter. Det har jag lite svårt att försvara eftersom mjölkproduktionen leder till att en mängd kalvar föds och många går till slakt. Och jag tror att korna inom köttnäringen på många sätt har det bättre än mjölkkorna. Bl.a. för att kor och kalvar oftast får gå tillsammans och de alltid är frigående.

Världens keligaste ko?

 Jag ville få bättre inblick i hur djuren har det inom mjölkindustrin och efter 9 dagars kurs kan jag konstatera att det ser väldigt olika ut på olika gårdar. På en av gårdarna jag gjorde praktik på hade en kalv fötts under natten. Det första vi gjorde var att skilja kalven från kon och sätta den i egen box. Det kändes grymt att isolera en nyfödd bebis men varken ko eller kalv ropade efter varandra eller verkade på annat sätt stressade. Senare hörde vi kon råma men hon tog det hela ganska lugnt så vitt jag kan bedömma. Enligt lagen ska kon få slicka kalven ren innan se skiljs åt. På en KRAV-certifierad gård ska kalven vara hos kon minst ett dygn och jag föreställer mig att det är mer uprivande för dem att skiljas åt när de skapat närmare familjeband. Läs mer om KRAVs regler här.

Är det rätt att kalven får pulvermjölk för att vi ska få komjölk?

Vi besökte Norrlands största mjölkgård med ca 700 mjölkande kor, Vallens gård. Det var ett faschinerande studiebesök. I kalvstallet fanns en otrolig mängd kalvar och korna hade jättestora lösdriftsstallar. Utevistelsen blev dock inte mycket mer än vad lagen kräver dvs. 6h/dag i två månader i nora delen av landet. Det fanns mycket personal på plats så även om varje djur inte får en kelstund så tror jag att sjuka djur upptäcks ganska snabbt.

Kalvutfodring på löpande band.

Det kändes betydligt mysigare hos bonden som bara hade 16 kor att mjölka. Han kände varje kos personlighet Men hans lagård var inte lika modern så på vintrarna står korna uppbundna i sina bås. På somrarna däremot är de bara inne vid mjölkningen. Och även kalvarna fick utevistelse.

En fin föresats.

På gårdar med mjölkrobot kan korna bestämma mer själva när de vill bli mjölkade men det minskar kontakten med människor. Det finns en risk att problem och sjukdomstillstånd inte upptäcks lika snabbt som när man hanterar varje ko två gånger om dagen.

Gråt inte över spilld mjölk?

 Utvecklingen har gått snabbt mot färre och större gårdar och mer högproducerande djur. En del kor har extremt stora juver. Som tur är blir kor med extrema juver svårmjölkade och drabbas oftare av trampskador så de sållas bort i aveln.

Hur mycket mjölk kommer en ko att kunna producera i framtiden?

Vi besökte även en fäbod där kor och getter släpptes fritt i skogen. De gick ibland så långt som en mil från gården. På kvällen kom de tillbaka för mjölkning. Ibland skadade de sina juver i skogen men björnarna var inget problem. En get hade blivit tagen av en varg men med tanke på hur många år som fäboden varit verksam tolkar jag det som att man hade mycket lite besvär av rovdjur.

Min slutsats är att alla gårdar jag besökte under kursen hade både bra och dåliga sidor. Jag önskar en djurskyddsmärkning på animaliska produkter som ska hjälpa konsumenten att välja det djurvänligaste alternativet. Men i fallet med mejerivaror har jag svårt att säga vilka kriterier jag vill ha uppfyllda.