Men det känns inte så...
Jag kan gå i timmar och stressa upp mig inför besök. Jag känner krav på att städa, plocka undan grejer och förbereda trevliga aktiviteter. Har jag något att bjuda på? När kommer besökaren? Hinner jag göra det här innan? Vad ska vi göra tillsammans?
När jag besöker någon annan har jag inte så stora krav på varken städning, aktiviteter eller mat. Jag tänker att det ordnar vi tillsammans. Men när jag är värdinna tror jag att jag måste hålla koll på mina gästers aktuella kosthållning, ha bakat bröd och fyllt kylen med godsaker, ha en plan för underhållning osv.
Men jag vill ju inte vara utan mina besökare heller. Jag vill att mina vänner ska vilja komma hem till mig ibland. Jag klipper tex ut roliga saker ur tidningar och sätter på kylskåpet i hopp om att någon annan ska komma och läsa och roas av dem. Det skulle vara meningslöst om ingen kom hit.
Att släppa in någon i sitt hem är ett sätt att presentera vem jag är. Pusslet på soffbordet, Bamsetavlorna på väggen, tidningshögarna på matbordet och maten i kylskåpet säger saker om mig som jag kanske inte förmedlar på annat sätt.
Så om du vill göra det lätt för mig kom hit med lite take away-mat, ett spel eller en film och läs min kylskåpslitteratur. På det viset är det bara städningen jag behöver bekymra mig om.
Helgens besök blev trevligt och tydligen uppskattades urklippen på kylskåpet lite för mycket för kocken glömde bort att passa maten. :)
SvaraRadera