Jag känner mig inte gammal. Och jag ser tydligen inte så gammal ut för på min 30-årsdag frågade expediten på Systembolaget efter leg. Hon tittade på det och sa grattis. Så tänkte hon lite till, då fyller du jämnt idag?
Uppsala Nya Tidning tyckte att jag skulle passa på att berätta om mig själv när jag fyller jämnt.
Jag har ingen 30-årskris. Det är ytterst få saker i livet som har övre åldersgräns. Jag har fortfarande gott om tid på mig att göra vad jag nu vill ha gjort. Och jag tycker att jag har gjort många saker hitintills.
Jag firade med en jättetrevlig maskeradfest med kompisgänget och en middag med familjen. Jag fick en av de finaste presenter jag fått. Förväntningarna var höga eftersom jag yttrade önskningen för ca 6 år sedan. Jag tänkte då att det kunde bli en 25-årspresent. Men den som väntar på nåt gott... ;-) Nu har jag fått min John Bauer inspirerade tavla med skogstroll målad av min svägerska. Och den är precis så mysig som jag tänkte mig!
En bit av den härliga tavlan målad av Sara Söderström.
Passade även på att spontant besöka en barndomskompis och konstaterar återigen att det finns många alternativ i livet. Vi har valt olika vägar och kommer förmodligen att välja olika i framtiden men vi har ett gemensamt förflutet och har fortfarande glädje av att träffas ibland. Kanske är vi båda lika nöjda med att inte leva den andres liv?
Jag passade på att vara lite kreativ med chokladen när jag gjorde tårtan.
Jag vet mycket lite om min framtid men med tanke på den positiva trend mitt liv har haft de senaste 15 åren så har jag gott hopp om att det ordnar sig. Visst blir vägen krokig och gropig ibland men på det stora hela går vägen i en positiv riktning.
De sista veckorna på inventeringssäsongen blev flängiga. Vi bodde två nätter utanför Orsa, en natt i Grängesberg(säsongens sunkigaste vandrarhem), några nätter i Sala, en natt i Gimo, en i Docksta och en i Hörnöfors. Sista natten på årets arbetssäsong blev på nattåget från Umeå. Jag försöker ändå att hinna se något av varje ställe vi hamnar på om så bara på en liten kvällspromenad.
Helvetesfallet utanför Orsa. Vackert men jag skulle inte vilja åka hit med barn eller någon som är självmordsbenägen för det kändes livsfarligt.
Grängesberg var hemvist åt Sveriges mest lönsamma företag kring förra sekelskiftet.
(Cassel hette förresten en av lärarna på Blå stärnan-kursen. Undrar om det finns något samband...)
Hundra år senare är Grängesberg inte så imponerande.
Jag funderar på varför alla husen ligger så långt ifrån varandra när ingen verkar bry sig om trädgårdsskötsel.
På vandrarhemmet i Sala hade vi svårt att hitta vårt rum bakom alla kartonger. Det visade sig vara en välgörenhetsinsamling som pågick.
Jag har hört talas om skidbytardagar men hönsbytardag?
Vi fick gå en bit av Upplandsleden på arbetstid när vi inventerade i Florarna.
Museiinrett rum i vandrarhemmet Statarlängan i Hörnöfors.
Hörnöfors har inte bara ett fint vandrarhem det är även en perfekt bostadsort för många människor enligt det här testet.
Häftig hantverksutställning på Gamlia i Umeå.
I Sala lyssnade jag på fyrverkerikonsert. Händels fyrverkerikonsert blev en pampig avslutning på kvällen.
Jag liksom många andra känner besvikelse över att Sverigedemokraterna gick kraftigt framåt i valet. Vilka är alla dessa människor som röstar på SD? Jag känner mig korvstoppad med anti-SD-propaganda och kan inte förstå hur någon kan våga lägga makten i händerna på partiets klåpare till representanter. Jag undrar därför om de som röstar på SD på något vis har missat alla pinsamma filmklipp, upprörande löpsedlar och seriösa rapporteringar om brott som SD's representanter utfört. Eller tror de inte på det som visas upp? De kanske avfärdar det som propaganda? Eller är det så att de som röstar på SD faktiskt vill att landet ska styras av människor med järnrör i handen som inte förstår sig på blockpolitik efter 3 år i kommunfullmäktige och tycker att den svenska kulturen i första hand består av fornminnen?
Det pratades mycket efter EU-valet om att de som röstar på SD framförallt är unga män på landsbygden. Då sades också att de som röstar på FI är de unga kvinnorna i städerna. Jag har kikat på Valmyndighetens hemsida och tagit fram röstfördelningen för mitt valdistrikt och för de distrikt där jag har bott tidigare. Observera att graferna visar preliminära resultat från valnatten.
I Uppsala kommun finns en stor spridning av partisympatier. Det är ju en studentstad med många unga innevånare men långt ifrån alla är skrivna i Uppsala så deras röster kan hamna i andra distrikt.
Så här ser det preliminära resultatet ut för det valdistrikt där jag bor. Här är det en solklar majoritet för de röd-gröna och SD har betydligt mindre andel av rösterna än i riket i stort. I det här valdistriktet bor en hög andel med utländsk härkomst. Valdeltagandet är betydligt lägre än för riket i helhet, bara 69,5%.
Förra gången det var riksdagsval bodde jag i Knutby. Ett valdistrikt på landsbygden. Där är röstfördelningen en helt annan. Här finns en högre andel SD-väljare än riksgenomsnittet och jag kan inte låta bli att undra om det är människor jag känner. Jag noterar med viss förvåning att valdeltagandet i Knutby är högre än rikssnittet.
Tidigare bodde jag ett år i Nyköping och jag tänkte att det kan vara intressant att ta med en småstad i jämförelsen. Nyköping har haft problem med främlingsfientlighet och "nyckelskramling" blev en omtalad motreaktion mot det. Det ser ut som att Nyköpingsborna i grova drag röstar som riket i stort.
Jag är uppväxt i Täby som inte är en kommun som röstar som riksgenomsnittet. Så här ser partifördelningen i valdistriktet jag kommer ifrån. Andelen som röstar på SD är låg jämfört med riksnittet men det gäller även hela det röd-gröna blocket. Valdeltagandet är högt.
Bilden utbytt då jag först hade tagit granndistriktet nr 9. Skillnaden är dock inte så stor.
När jag nyss hade flyttat till Gottsunda pratade jag med en kvinna på gatan som undrade varför jag hamnat här. Hon tyckte inte att jag passade in. Men när jag ser på graferna ovan så tänker jag att av alla de ställen jag bott på så hör jag politiskt sett mest hemma i Gottsunda. I min undersökning har Gottsunda den lägsta andelen SD-väljare och Alliansen får stryka på foten för de röd-gröna. Synd att inte fler här gick till valurnorna då hade kanske valresultatet sett lite annorlunda ut.
Och för att återkoppla till den svenska kulturen som SD vill bevara så tycker jag att Petra Mede med sitt Swedish smorgasbord beskrev svensk kultur mycket bättre än någon politiker har gjort!
Men allt i den svenska kulturen kanske inte är värt att bevara...
”If we see a stranger throw us a
smile his either a drunk or insane.”
Jag utnyttjar att jag har en ledig, hundfri dag i Uppsala genom att plocka fram cykeln och besöka museer och butiker i Uppsala. Jag gjorde mitt första besök någonsin på Gustavianum. Jag har varit nyfiken på den anatomiska teatern men att jag nu pallrade mig dit beror på utställningen om vikingatida kvinnokläder. Det är en mycket liten utställning som ändras varje månad och informationen läggs ut på Gustavianums hemsida .
Anatomiska teatern
Sen gick jag tvärs över gatan till domkyrkan för att kika på Sveriges äldsta kungakrona som burits av Erik den helige.
Sveriges äldsta kungakrona
Utställningen Himlen är här bjöd även på modernare föremål som inte riktigt passade in i miljön.
"Where one is the other must be"
Det här ser ut som en varelse från en science fiction film. Men är ett konstverk vid namn El nino av Cristian Partos.
Jag har också gjort återbesök på Carolina Redevisas utställning. Det är nog snart 10 år sen jag var inne där senast. För min del är det inte silverbibeln som lockar utan Carta marina från 1539. Men där finns också ett exemplar av första upplagan av Newtons Principia och mycket annat.
Uppsala visade sig från sin bästa sida med soligt väder och nyblivna studenter som drev runt i grupper och utförde nollningsuppdrag. Vid dagens slut hade jag dessutom hittat 9 nya Hittaut-kontroller, fikat två gånger och köpt rekvisita till nästa maskerad. Så jag är synnerligen nöjd med min spontana dag.
En av mina vanligaste tankar den här
sommaren har faktiskt varit: Vad vacker världen är! Det tyder
förmodligen på att jag mår bra och kan glädjas åt små ting som detaljerna i en blomma eller hur solens strålar bryts.
Visst har jag besökt en del
spektakulära platser i sommar men det handlar mer om att lägga
märke till hur världen ser ut och hur fantastiskt den är. Louis Armstrong vet vad jag menar:
I see trees of green, red roses too
I see them bloom for me and you
And I think to myself what a wonderful world.
I see skies of blue and clouds of white
The bright blessed day, the dark sacred night
And I think to myself what a wonderful world.
The colors of the rainbow so pretty in the sky
Are also on the faces of people going by
I see friends shaking hands saying how do you do
They're really saying I love you.
Ser du vad jag ser? Den högra björken kysser den vänstra. :)
Douglas
Dvärgvide
Fjällsippa i Remdalen
Kung karls spira
Kung karls spira med andra färger.
Liljekonvalj med vattendroppar
Maskros
Hagelskur i solnedgången, Remdalen
Fiskonfjäll
Renar ovan molnen på Fiskonfjället.
Slåtterblomma
Slåtterblomma med annan färg.
Östersjön sedd från Visbys strand.
Hagby, Täby
Edsbyn
Ja, jag har lekt lite med färgerna på bilderna men ett foto gör ändå aldrig världen rättvisa. Skönheten ligger alltid i betraktarens öga. Gå ut och njut av världen!
Den här veckan har jag och kollegan bott i en gammal prästgård i Håsjö. Härligt att få ett stort hus helt för oss själva tänkte jag. Men så knackar det på dörren och där ute står en gammal dam.
"Är det inte tisdag idag?" Jo, det är det.
"Och klockan är fem?" Jo, det är den.
"Då ska de vara här och spela bridge nu!" Jaha, ska de?
Damen blev lite besviken på att det bara var jag och kollegan där men hon ville förstås veta vad vi höll på med och tyckte att vi skulle passa på att se oss om i trakten. "Ni borde ha någon som skjutsar runt er och berättar!" Hon tyckte t.ex att vi skulle titta på fiskodlingen i grannbyn som hade invigts av självaste kungen. Och så måste vi ju se den Thailändska paviljongen. Till slut hade hon pratat färdigt och gick hem. Och då dröjde det inte länge förrän det stod några gubbar och knackade på dörren för då var det faktiskt dags att spela bridge!
Det är ett riskfyllt jobb vi har...
Bakom hembygdsgården ligger en mycket fin kyrka från 1684. I klockstapeln fanns information att läsa om kyrkan och klockstapeln. Platsen för kyrkan bestämdes av att man släppte en stock i sjön och kollade var den flöt iland. Tyvärr var det problem med platsen för allt man byggde på dagarna raserades under nätterna av onda makter. Men nu står kyrkan där i alla fall och är mycket söt. En kopia av klockstapeln lär finnas på Skansen i Stockholm. Inne i prästgården hängde en tavla av kyrkan från 1914 och det var intressant att jämföra likheter och skillnader.
2014
1914 (målning)
Jag noterar att kyrkogården har blivit större de senaste 100 åren. Jag gick en runda och läste på gravarna och tycker att det är fint med familjegravar. På bilden nedan är den högra stenen från 1894 och den vänstra stenen har senaste dödsdatum 1994. Och det finns plats för fler. Det känns fint att samla familjen även i döden. Idag är det kanske inte lika vanligt med familjegravar. Mina föräldrar har flyttat långt från sina föräldrahem och vet inte riktigt var de vill ha sin sista vila.
Familjegrav
Idag har vi dragit vidare och sover en natt i Östersund. Medan jag skriver denna text tjuvlyssnar jag på de andra vandrarhemsgästerna. Den ena har jobbat för Läkare utan gränser i stora delar av Afrika. Den andre kontrar med att ha cyklat till Singapore. Man kan träffa alla möjliga människor på vandrarhem. =)
Årets by 2010? Undrar vad som har förärat Borgafjäll den
titeln? Här verkar inte finnas så mycket alls…
Fick tips från en kollega att vi skulle spana in ett museum
när vi var här men när jag frågar på campingen finns inget museum. Lite googlande
visar att byn är mest känd för en byggnad ritad av Ralph Erskine som ska se ut som (och
fungera som?) en skidbacke. Jag tycker
att byggnaden är ganska ful.
Hotell Borgafjäll
Campingvärden tyckte istället att jag skulle gå och titta på
ett samevistet Lappvallen 1,5 km upp i
skogen. Jag gick dit och blev inte särdeles imponerad av det heller. Av de 4
kåtor som enligt informationsskylten skulle vara restaurerade hittade jag tre
varav en hade ett stort hål i väggen och de andra två hade spår av ölfester.
Campingen i sig är lite konstig. Vi skulle hämta en nyckel i en brevlåda
men det var fel nyckel. Campingstugan saknar papperskorg men har två städskåp. För att duscha behöver man 5-kronor men bastun
är gratis och står på för jämnan med en dörr på glänt. Så duscharna kanske
betalar för bastun?
Hus till salu komplett med soffgrupp och kylskåp.
Det
finns en del hus till salu här. Jag gick förbi ett som såg lite underligt ut
med en gammal soffgrupp och ett kylskåp utställt på altanen. Inte direkt stylat
för försäljning. Men utsikten från köksfönstret var det inget fel på.
Utsikt från huset till salu.
Icaaffären lämnade också en del övrigt att önska. Det var
larver i broccolin, auberginen var rutten, det ekologiska utbudet var nästan
obefintligt, frysprodukterna hade inget pris, pocketboken som låg i en korg
märkt 39 :- kostade 79:-, gasbehållaren till primusköket saknade ventil och
dessutom var det väldigt oklart hur man skulle parkera. Men vi är glada över att
kunna handla mat över huvud taget. Och helikopterpiloten kunde upplysa oss om
öppettiderna för hans mamma jobbade där.
Borgahällan
Vår inventeringsruta är åtminstone väldigt vacker med gamla
granar, porlande bäckar, vackra blommor och några kantareller. Lite jobbigt är
det dock att den ligger på en bergssida med ca 30 graders lutning.
