Visar inlägg med etikett vardagliga funderingar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vardagliga funderingar. Visa alla inlägg

måndag 13 juli 2015

Helgepilog

Helgens äventyr var visst inte helt över...
Pendeltåget mellan uppsala och Stockholm blev försenat så jag missade det anslutande tåget i Stockholm. Det i kombination med att sträckan från västerhaninge trafikerades med ersättningsbuss gjorde att tidsplanen sprack. Jag kliver aiiv bussen mindre än 10 minuter före båtens avgångstid. Jag vet att incheckningen ska vara stängd men satsar ändå på att springa. Med andhämtning som en astmatiker knackar jag på de stängda glasdörrarna.

Visst ser den här linden utanför terminalen ondskefull ut?
"Tyvärr är landgången uppfälld, du får boka om biljetten i kassan. " får jag till svar. Det är ingen idé att argumentera, jag går till kassan och säger uppgivet att min biljett inte är ombokningsbar. Det ordnar vi säger kassörskan käckt och ger mig en vilstol på nästa färja utan extra kostnad.  Dåså, då gäller det bara att slå ihjäl 5 timmar i Nynäshamn och hitta lite kvällsmat.
Jag går längs småbåtshamnen och läser menyerna. Det låter gott, men lite för fint med tanke på att jag bara har lite kontanter att röra mig med tills jag kommer hem.


Jag traskar vidare upp mot stan och funderar på om jag ska ringa och skälla på SL. Men vad ska det leda till? Jag blir knappast gladare av det. Istället skickar jag ett sms till en kollega och förklarar att jag tar sovmorgon imorgon. Sen skriver jag till vännen som har lånat min bil och ber henne lämna den vid terminalen så att hon inte ska behöva möta mig mitt i natten. Jag har åtminstone varit förutseende nog att ta med reservnyckeln.


Så kommer jag fram till ett café vid ett torg. Det står visserligen att det stänger kl 17  på söndagar men dörren är öppen så jag kliver in. Jodå, de har öppet så länge det finns kunder så det går bra att beställa mat. Jag beställer bakad potatis och sjunker ner i en fåtölj. När jag suttit där ensam i nästan en timme börjar fundera på om personalen vill gå hem. Men då kommer två personer som vill dricka kaffe så jag kan ta det lugnt en stund till.

Om du någon gång skulle ha lite tid över i Nynäshamn så kan jag rekommendera Jannis café vid folkets hus. Personalen är mycket serviceminded och uppläggningen tjusig. Jag inser att jag blivit på mycket bättre humör efter det trevliga bemötandet från kassörskan på Destination gotland och caféägaren. Det är så sant som det är sagt "du är en del av någon annans upplevelse".  Hur vi bemöter varandra har stor inverkan på våra medmänniskors humör.


Jag promenerar genom stan. Tittar på utsikten uppifrån kyrkan och släntrar se
sen in på terminalen och lägger mig på en bänk. 2h kvar till båtens avgång. Det var väl inte så farligt det här? Det enda jag egentligen förlorat är en halv natts sömn. Och vad är väl en halv natt i ett trettio årigtliv? Jo 0,02 promille av mitt liv, inte mycket att bråka om va? Nä nu ska jag sätta i mina nyköpta öronproppar och försöka sova lite.
Godnatt!

onsdag 6 maj 2015

Trädgård

Jag var frustrerad när jag kom hem från jobbet och blev beordrad att gå ut i trädgården och äta en glass. Jag passade då på att gå barfota runt och titta på växtligheten. 

Sparrisen börjar titta upp

Persikoträdet blommar 

Magnolian blommar än
Löken börjar visa sig

Mördarsniglarna är på jakt

Det lugnade mig lite men jag kände mig fortfarande rastlös. Mina knän sa att de inte var redo för en ny springtur så för att bli av med frustrationen bestämde jag mig för att plocka fram spaden och gräva ner potatis.
Rocket 


Sedan kändes det bättre! Jag gick jag en runda till i trädgården och noterade att de nya mördarsnigelfällorna bestående av grapefrukt verkar ha snabb effekt.


Trädgård är bra för både kropp och sinne!

torsdag 4 december 2014

D - som i deltidsarbete

Jag gillar idén med Tatjanis bloggutmaning så idag ska jag skriva om något på bokstaven D.

 

Aktuellt för mig just nu är att jag jobbar deltid. Vilket ger mig mycket tid för hunden, fritidsintressen och grubblerier. Så efter tre lediga dagar är det faktiskt skönt att få gå till jobbet idag. Jag behöver känna att jag gör något vettigt och det är enklare att få den känslan på jobbet än om jag själv ska hitta på. Jag har lätt för att hålla mig själv sysselsatt men i slutet av dagen kan jag undra vad jag egentligen har uträttat. Hur kunde det där ta så lång tid? Borde jag inte ha gjort det där istället? Och jag som är ledig så mycket borde ju verkligen ha tagit tag i xxx vid det här laget!

När man jobbar heltid har man en legitim ursäkt för att inte hinna med allt. Pratade med en kompis om alla böcker och tidningar vi inte hann läsa. Men DU borde ju hinna läsa allt du vill tyckte hon. Med undermeningen att jag som varken har heltidsjobb eller barn borde ha all tid i världen. Som alltid handlar det om prioriteringar. Jag har så mycket annat jag vill göra innan jag har ro att sätta mig med en bok. 

Det här får jag ta ock räkna på...
Deltidsarbete handlar också om ekonomi. I mitt fall kompletterar jag med A-kassa eftersom arbetsgivaren inte kan erbjuda mig mer jobb. A-kassans regler är en djungel men de erkänner åtminstone att det kan vara försvarbart att säga upp sig för att få mer pengar. Ska det vara på det viset??? 

Jag tror att de flesta människor mår bra av att jobba deltid för att få lite mer tid till familj, vänner och fritidsintressen. Kanske kan vi även få fler i arbete om vi delar på arbetsuppgifterna. Men det är ingen universallösning.

onsdag 26 november 2014

Julklappar

Istället för att köpa meningslösa presenter som ger miljöbelastningar, samlar damm och säljs på blocket i januari kan vi väl försöka ge julgåvor som gör världen lite bättre?

Gåvor och medlemskap

Röda korset har kampanjat för att matpaket till Syrien ska utses till årets julklapp. Bland sina gåvoprodukter har de även skyddsutrustning för ebola-personal, 

WWF har flera olika fadderskap att välja på, du kan bland annat ge bort ett WWF-fadderskap som stödjer det viktiga arbetet med elefanter och noshörningar.Ge bort fadderskap eller ge en gåva med gåvobevis.

Hos Individuell människohjälp kan man donera pengar till ett specifikt ändamål i Glädjeshoppen. Te.x skolavgift för en flicka i Malawi eller en get till ett föräldralöst barn i Zimbabwe.

Naturskyddsföreningen har också en gåvobutik där man kan skänka pengar till specifika ändamål, köpa några kvadratmeter gammelskog eller ge bort ett medlemskap.

Till djurvännen passar kanske en gåva till Forska utan djurförsök. Eller ett medlemskap i Djurens rätt eller Svenska Blå Stjärnan.


Presenter

Om du hellre vill ha ett paket att ge bort finns det också flera etiska alternativ.
Du kan stödja fairtrade-hantverk och hjälpa människor att bli självförsörjande genom att  köpa något fint på postorder på IM fairtrade. Djurens rätt har en webbshop och Naturskyddsföreningen säljer böcker. Även Hundstallet ger ut en barnbok lagom till jul. Och katthemmet Samvetet säljer kalender och t-shirts.

Upplevelser

Upplevelser är också bra presenter då de ofta är miljövänliga.
Vad sägs t.ex. om ekologisk massage? Eller turridning, teater, komedishow eller konsert?


Ge gärna fler tips i kommentarsfältet!

God jul allesammans!

fredag 14 november 2014

gamla dagböcker

Jag har hittat ett par gamla dagböcker från åren 2000-2006. Det äldsta inlägget är funderingar inför skolstarten på gymnasiet, det nyaste handlar om krossade hundköparplaner.

Väldigt många inlägg handlar om min livslånga dröm att skaffa hund. Vid ett tillfälle skrev jag att om 1000 dagar ska jag ha en hund. Med facit i hand kan jag säga att när de tusen dagarna hade gått hade jag precis lämnat tillbaka min första hund till uppfödaren efter stor vånda.

Ett annat ofta återkommande tema är sjuka marsvin. Vid ett tillfälle skulle en av "grisarna" medicineras 4 ggr/dygn med 6 olika mediciner och stödmatas en halvtimme efter medicinering. Jag, mamma och lillebror älskade verkligen våra marsvin!

Det är roligt att läsa om möten med nya människor. Och intressant att se hur en del personer långsamt försvinner ut ur mitt liv.

En del funderingar jag haft under åren är bestående. Redan för 14 år sedan insåg jag tex att jag hellre vill ha en stor trädgård än ett stort hus. Andra tankar har jag växt ifrån, jag blir lite förvånad av hur pass religiösa en del inlägg låter.

Några dikter hittar jag också. Livsråd till mig själv som fortfarande passar ganska bra.


******
Jag vet inte vem jag är idag
ännu mindre  vet jag vem jag är imorgon
Men jag vet vad jag har varit och vill inte tillbaka dit
Ta en dag i sänder
och gör det bästa möjliga av den
Ingen kan förutse framtiden
men alla kan vi skapa den

******

Livet ska levas
Flytta gärna - men ta med adressboken
Hoppa gärna - men glöm inte fallskärmen
Gå ut i stormen men klä dig varmt



torsdag 6 november 2014

En kärleksförklaring

Jag har en tid haft väldigt dåligt tålamod med Douglas. Det känns som att vår kommunikation bara blir sämre och jag känner mig begränsad i min vardag. Varje promenad får jag dra bort honom från något som han anser är ätbart eller lirka ut kotlettben, brödbitar och godispapper ur munnen på honom.
Nästan allt går ner. Råa morötter slukas åtminstone inte hela.
Jag kan räkna upp en handfull yttre omständigheter som påverkar mitt humör men ingen av dessa är Dogges fel. Det är orättvist att han ska drabbas av det och det är onödigt att förstöra vår relation när vi istället kan göra varandra gladare.

Skogspromenader är bra för både kropp och själ.
Så idag bestämde jag mig för att rycka upp mig. Jag släppte lös honom på gångvägar där vi brukar använda koppel bara för att tvingas kommunicera. Ingen mobil, inga koppelryck, bara jag och Dogge. Och han svarade upp direkt! Visst var godis i fickan till stor hjälp men vad gör det när vi båda är glada. Jag förväntar mig inte att han ska avstå från allt han tycker är intressant för att få en klapp på huvudet.

Uppsalas första snö gör bänken hal men det hindrar inte Dogge.
Jag är fortfarande otroligt trött på hans tiggande och oförmåga att vara ensam hemma. Men han ger mig så mycket annat att jag bara är tvungen att älska honom. Om jag ger honom en hand får jag fyra tassar, svans och tunga tillbaka. Hundar är så förlåtande, kanske är det därför vi älskar dem så?

Du och jag Dogge, i vått och torrt.

torsdag 30 oktober 2014

Turkiska skyltar

  Vilken toalett skulle du välja? 





Hög hatt och mustasch? 




















Eller solhatt och hakskägg? ;)











Jag undviker i alla fall dörrar med den här skylten 




För öppnar man dörren ser toaletten ut så här:



Vad tänker hunden?

Du får inte tvätta fötterna i handfatet även om du skulle vara tillräckligt vig för att få upp foten.








Ska det här föreställa en hundtoalett?

Slut på toalett-temat
 



Det finns många katter och hundar i Kas och de allra flesta ser välmående ut.




De har till och med egna vattenautomater



Undrar vad det här symboliserar?

Jag gillar den här texten i trappan.

Tillbaka på Arlanda hittade jag en lite annorlunda brevlåda.


lördag 18 oktober 2014

Arbetssökande

Nu skapar jag en ny etikett i bloggen: arbetssökande. Det är ett bra ord för det kan syfta både på en person som söker jobb och på själva sökandet.

Det gäller att få korn på jobben.
Arbetssökande låter mer positivt än arbetslös och de två orden har faktiskt olika betydelse. Jag har varit arbetssökande i stort sätt hela tiden sedan jag tog examen. Men arbetslös har jag bara varit några månader per år.

I år ser ut att bli det första året sen 2009 som jag har jobb alla årets månader. Men det är ett pussel av olika anställningar. Det längsta anställningskontrakt jag haft har varit på nästan 8 månader. Så det är inte konstigt att jag ständigt söker jobb.


Pappa frågade mig idag helt out of the blue: "När ska du köpa ditt hus?" Ja, helst igår men det skulle ju underlätta om jag hade ett stadigare jobb som kunde hjälpa mig att avgöra var i landet som huset ska ligga och få ett huslån.

Ett sånt här hus skulle sitta fint. 


fredag 17 oktober 2014

Bloggen

Nu har jag haft den här bloggen i ett halvår och det har ju blivit en del inlägg. Jag gillar att skriva av mig mina tankar och det är trevligt att kunna kombinera dem med bilder. Jag fotar mycket och ofta är det bilderna jag vill visa upp utan att säga så mycket om dem.


Bloggen fungerar lite som en dagbok som hjälper mig att komma ihåg vad jag upplever och tänker. Ibland tycker jag att jag skriver alltför personligt. Man får akta sig lite när det är öppet för alla att läsa. Men så himla många läsare har jag inte. Det är stor skillnad på de inlägg som jag länkar till på facebook och de som jag bara publicerar "i hemlighet". Men för inte så länge sen kommenterade mamma en bild på bloggen så hon hittar uppenbarligen hit nu så jag får nog tänka på vad jag skriver. ;)


4 inlägg ligger kvar som utkast för att de antingen är för personliga eller för att jag inte hann skriva färdigt dem innan de kändes inaktuella. Men som dagboksinlägg fungerar de ändå. Jag skriver den här bloggen för min egen skull. Det är trevligt att några läser och kommenterar men jag är inte ute efter att nå ut till den stora massan med den här bloggen.

torsdag 9 oktober 2014

Vänskap

Vänner är kanske det viktigaste vi har här i livet. Det är klart att familjen är viktig men den föds man in i och har svårt att påverka. En partner kan också vara väldigt viktig men man bör inte hänga upp hela sitt liv på en enda person. (Ja, man kan ha flera partners men det är ändå inte tillräckligt.) Jag tror att vi behöver vänner att anförtro oss åt och umgås med i med och motgångar. I sällskap av olika vänner kan jag framhäva olika sidor av mig själv. Med en del gör jag roliga aktiviteter, med andra diskuterar jag livets svåra frågor, med ytterligare andra kan jag "bara vara".
https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgVKSdNcM7eQqeaROE7-1T423AoXEuRLPxmPui-rzlkSo_OZSHTRHquCfOrymCjRq_tEgI-EVWafwt5vvGR9A2FSXG5abWLP7jH4kddO4HGwOlFQSgwF9hwYoLZVRPpTp0qGuLbQcGlkuE/s640/4.gif

Det fina med vänner är att de kompletterar varandra. Och vi kan turas om att stötta varandra. Alla behöver lite extra omtanke ibland. Om jag får lite uppmuntran från en vän kan jag orka stötta en annan vän som har det svårt.

Enligt Facebook har jag 127 vänner. Det är ganska många att hålla reda på. Och då har jag ändå nyss plockat bort några som jag inte kommunicerat med på flera år. Ibland är det bra med ett stort kontaktnät, jag kan be om hjälp med något och få respons från oväntat håll. Kanske någon av mina gamla studiekamrater eller kollegor kan hjälpa mig att hitta nytt jobb. Ibland blir jag inspirerad av vad andra gör. Och genom mina vänner lär jag känna nya människor.

Enligt Lasse Bergs Gryning över Kalahari är vår mänskliga hjärna gjord för att hålla reda på 150-200 individer. Människoapor klarar att hålla reda på 50 individer. Apor inkl. människoapor använder 20 % av sin tid för att vårda sociala relationer t.ex.genom att putsa varandras päls. I mänskliga kulturer värden över har man sett att även människor använder 20% av sin tid till detta. Vi skulle behöva 42% av vår tid för att underhålla våra relationer med 150 individer på apors vis men eftersom vi utvecklat talet kan vi vårda flera relationer samtidigt. Jag tänker då att sociala medier är ytterligare ett sätt att effektivisera upprätthållande av relationer.

För övrigt visar studier enligt Lasse Berg att 60-70 % av våra samtal handlar om våra relationer till varandra. Så det är uppenbart att relationer är en mycket viktig del av våra liv.

https://encrypted-tbn3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRaRm1lpe2kUU6GMrx9fzPozigdIbaqTxzyRJv8on7FfeDIRd0B

Jag är väldigt glad att jag har så fina vänner. Det värmer när någon som jag inte brukar prata med i telefon plötsligt ringer och frågar hur jag mår. Eller när någon erbjuder sig att passa min hund. Eller när jag får ett uppmuntrande sms. Eller när... ja det finns många situationer där jag är glad över mina vänner!

måndag 6 oktober 2014

Glaskogens mystik

För att om möjligt räta upp gårdagens krashade humör eller åtminstone inte sjunka djupare bestämde jag mig för att göra en utflykt. Så här i oktober finns inte så mycket att välja på. Valet stod mellan bilkyrkogård och naturreservat. Med tanke på att hunden måste promeneras föll valet på naturen och Värmlands största reservat Glaskogen.

Resan dit tog en timme varav halva vägen gick längs krokig och kuperad grusväg. Jag kom att tänka på att jag inte talat om för någon vad jag tänkt göra idag. Om jag försvann skulle ingen veta var de skulle leta. Det är bara något år sen som en person hittades död i sin bil i just Glaskogen... http://www.svd.se/nyheter/

En annorlunda skylt.

När jag parkerade bilen noterade jag två saker:
1. Mobilen har ingen täckning.
2. Den enda andra bilen på parkeringen är av samma modell som min och täckt av ett tjockt lager av löv. Är det ett tecken?

Den enda kartan.
Jag hittar ingen karta med leder men det finns en stig utmärkt med orange färg så det är väl bara att hoppas på att det blir en lagom lång runda...
Jag kommer ganska snart till en stolpe märkt "1 km" så jag antar att det är så långt jag har gått. Men jag undrar hur långt det är kvar. Så småningom kommer jag till en ny stolpe märkt på samma vis och då undrar jag om de har satt en markering för varje jämn kilometer vilket skulle vara konstigt eller om den nya stolpen betyder att det är en kilometer kvar? Kvar till vad?

1 km till vadå?
Skogen är inte så imponerande eftersom det  bedrivs skogsbruk i den. Vet inte vad som gör att det här räknas som ett reservat. Trattkantareller finns det i alla fall i ganska stora mängder och Douglas trampar glatt ner dem. En tjäder och två lommar får representera djurlivet i skogen.



Ca en kilometer efter den andra märkta stolpen kommer jag ut på en grusväg där min inre kompass säger att tillbaka till bilen är åt vänster. Men åt höger är det skyltat med övernattningsstuga och jag blir nyfiken. Jag ska bara ta en titt där innan jag går hem... Men var är den där övernattningsstugan? Ska jag behöva vända om utan att se den? Plockar fram googlemaps på mobilen för lite vägledning och gpsen är från början inte i Glaskogen överhuvud taget. Men efter en stund bestämmer den sig för att jag följer en väg som jag inte alls tycker att jag går på. Självförtroendet får sig en törn när jag tvingas inse att jag är intill en annan sjö än den jag trodde och om jag inte hade varit nyfiken på övernattningsstugan så hade jag gått åt fel håll. Suck!



När jag hittar dagens tredje huvudlösa gnagare på stigen börjar jag undra om det är fler än jag som har en dålig dag.


Men jag kommer till slut till övernattnigsstugan som ligger fint vid sjöstranden och på bordet där inne har någon karvat ut två spelplaner. En för schack och en för backgammon. Det är väl ändå ganska smart? På bordet står också en flaska rom. Är det någon som burit ut den i skogen och inte orkat bära tillbaka den? Den är oöppnad men efter att sett halva filmen Flight igår kväll är jag inte särskilt sugen på alkohol.

Schack

Backgammon å en flaska med rom?
När jag sent omsider kommer tillbaka till parkeringen har den andra bilen försvunnit. Det känns åtminstone skönt att den bilägaren inte försvunnit i skogen. Men på hemvägen stannar jag och läser en skylt vid en stor sten:


På stenen ligger en underlig samling föremål: en leksakspistol, en liten nalle, ett utländskt mynt och en grankvist.

Vad betyder föremålen på stenen? Ibland lägger man ju ut saker där någon kört ihjäl sig men knappast de här sakerna?

Dagens utflykt blev inte som jag hade trott, den bjöd på mindre vacker natur men desto mer mystik. Och humöret var helt ok när jag kom hem och lagade svampomelett till middag.

onsdag 24 september 2014

Nilsinventerare

Nilsinventerare är nog inte ett statistiskt representativt urval av Sveriges befolkning. Av årets 15 inventerare hade 10 beställt vegetarisk mat till uppstartskursen. Dessutom hade en beställt veganskt så bara 4 åt kött de dagarna.


I inventeringen jobbar vi två och två och kommer ganska nära inpå varandra. I bilen brukar vi lyssna på radio. Två av mina fyra kollegor har föredragit P1. 3 av 4 gillar att lyssna på Emil Jensen. Om jag räknar in mig själv i statistiken kan jag säga att 80 % av Nilsarna gillar Emil Jensen. :-)

I år har jag inte bara haft en "sommarsambo", jag har till och med haft en syster! 

 Ofta delar vi både rum och mat. Jag kallar det för att jag har en sommarsambo. Det gör att vi påverkar varandra på olika sätt. Av de fyra kollegor jag haft har jag snappat upp olika matinfluenser. En fick mig att inse att nästan all mat funkar att äta kall till lunch dagen efter. En annan införde keso på pannkakor och quesadilla i min matrepertoar. En tredje införde korianderfrön och tahini. Och den fjärde fick mig att äta gröt med banan och kanel till frukost.

Jag har även hört olika utrop olika somrar. Hoppilanta! var min favorit. Men jag gillar även Jabbadabbado! och Gött mos! :)