onsdag 30 juli 2014

Laxsjö pride

Så har jag checkat in på ännu ett vandrarhem. Denna gång i Laxsjö. Jag och kollegan har bygget för oss själva och kunde välja var sitt rum. För att känna lite delaktighet med Stockholm Pride som pågår den här veckan valde jag rummet med regnbågsgardiner.
Utsikten är nog ändå finare än gardinerna.
För övrigt är hela norrland lite queer just nu. Det är alldeles rosa i alla vägkanter och på hela hyggen på grund av rallarrosens blomning.
Rallarros eller mjölkört 

Men Stockholm vill bli ännu färggladare. Nu kan man vara med och bestämma färgen på nästa tunnelbanelinje. Vill du åka med rosa linjen? Eller ska vi göra en kupp och rösta beigt allihopa? ;-) 

Affisch från Stockholms läns landsting 
På tal om trafik känner jag mig berest vid det här laget. Igår åkte jag från sommarstugan nära norska gränsen med först bil, sen buss, tåg, tunnelbana och buss igen. Så idag blev det röd buss, blå buss, flygbuss, flygplan och så bil igen bara för att åter komma till norska gränsen. Om man ändå hade varit en fågel...

Vi inventerade i den rosa plutten. 

Men det känns helt ok när regnet upphör precis innan vi kommer fram, insekterna lämnar oss ifred och på vandrarhemmet välkomnas vi av Mopsen Myran och ragdollkatten Abisko.

Mopsen Myran


söndag 20 juli 2014

Myskoxcenter i Tännäs

Jag kan rekommendera ett besök på Myskoxcenter i Tännäs för den djurintresserade.
En presentation av djuren i hägnet.
Myskoxarna utrotades från Skandinavien av människan. Norrmännen hämtade nya från Grönland i mitten av 1900-talet och därifrån har en grupp på 5 individer vandrat över till Sverige. De har sedan dess både ökat och minskat i antal under åren. Myskoxen har för korta ben för att klara djupsnö och därför tillbringar de vintern på kalfjället. Där finns i princip ingen mat så de lever på fettreserver. Det i sin tur gör att de är väldigt känsliga för störning, extra ansträngning gör att de svälter ihjäl.

Vi bör även hålla avstånd för vår egen skull. 

Guiden menar ändå att vi inte bör stödutfodra vilda djur."När vi bor i ett hus och har Ica bredvid så lär vi oss aldrig att skjuta en älg." Det är dessutom olagligt att stödutfodra myskoxen eftersom det inte är en svensk djurart.


Det krävs ett regeringsbeslut för att myskoxen ska räknas som en svensk djurart och enligt guiden är det "inget parti som har med myskoxar i sitt partiprogram"


 För att bevara stammen bedriver man avel i hägn och förra året genomfördes den första lyckade utplaceringen av en kviga.







lördag 19 juli 2014

Att leva sin dröm

Jag blir imponerad av folk som vågar satsa på sina drömmar. Nu har mitt jobb fört mig till Arådalen ca 2h bilfärd från Östersund. Nästan halva tiden går färden längs en grusväg med några fäbodar som enda bebyggelse. Men vid vägens ände ligger restaurang Hävvi. En restaurang som är med i  White guide för andra året!


Här satsar man på lokala råvaror och inspiration från samisk matkultur. Vad sägs tex om kåtarökt renkalvshjärta? Eller kvannesorbet med kanderad förgätmigej?

Vi undrar hur det kan vara lönsamt att driva en restaurang här ute men tydligen går det. Och vissa gäster ser ut att anlända med helikopter!


Tyvärr låg priserna lite över vår budget så jag nöjde mig med en glass. Men jag passade på att låna toaletten och noterade att locket på toalettstolen var prytt med renskinn!

Dagen före hade vi inventerat vid en fäbod som hade 66 getter och 2 fjällkor. När det kom en regnskur blev vi inbjudna att söka skydd i bostadshuset. Det var trångt och bohemiskt inrett. Jag och kollegan var eniga om att så skulle vi nog inte klara av att bo någon längre tid. Men de som driver fäboden kanske lever sin dröm.


Då skulle jag hellre vara stugvärd för en av stfs fjällstugor. De som är stugvärdar i Arådalen just nu är pensionärer som kommer hit några veckor varje sommar och tar emot övernattare och fikasugna besökare. Låter ganska mysigt tycker jag.

Arådalens fjällstuga

Så det finns olika möjligheter att uppfylla drömmen som många har om att leva på landet, närmare naturen. Det gäller att våga drömma, våga satsa och att se ljuset i mörkret.

Följ ljuset!
I denna ängssyra som växte utanför vårt fönster satt otroligt söta hämplingar en kväll.

fredag 4 juli 2014

svenska blå stjärnan del 2 mjölkkor

Jag slutade äta kött för många år sedan men äter fortfarande mejeriprodukter. Det har jag lite svårt att försvara eftersom mjölkproduktionen leder till att en mängd kalvar föds och många går till slakt. Och jag tror att korna inom köttnäringen på många sätt har det bättre än mjölkkorna. Bl.a. för att kor och kalvar oftast får gå tillsammans och de alltid är frigående.

Världens keligaste ko?
 Jag ville få bättre inblick i hur djuren har det inom mjölkindustrin och efter 9 dagars kurs kan jag konstatera att det ser väldigt olika ut på olika gårdar. På en av gårdarna jag gjorde praktik på hade en kalv fötts under natten. Det första vi gjorde var att skilja kalven från kon och sätta den i egen box. Det kändes grymt att isolera en nyfödd bebis men varken ko eller kalv ropade efter varandra eller verkade på annat sätt stressade. Senare hörde vi kon råma men hon tog det hela ganska lugnt så vitt jag kan bedömma. Enligt lagen ska kon få slicka kalven ren innan se skiljs åt. På en KRAV-certifierad gård ska kalven vara hos kon minst ett dygn och jag föreställer mig att det är mer uprivande för dem att skiljas åt när de skapat närmare familjeband. Läs mer om KRAVs regler här.

Är det rätt att kalven får pulvermjölk för att vi ska få komjölk?
Vi besökte Norrlands största mjölkgård med ca 700 mjölkande kor, Vallens gård. Det var ett faschinerande studiebesök. I kalvstallet fanns en otrolig mängd kalvar och korna hade jättestora lösdriftsstallar. Utevistelsen blev dock inte mycket mer än vad lagen kräver dvs. 6h/dag i två månader i nora delen av landet. Det fanns mycket personal på plats så även om varje djur inte får en kelstund så tror jag att sjuka djur upptäcks ganska snabbt.
Kalvutfodring på löpande band.
Det kändes betydligt mysigare hos bonden som bara hade 16 kor att mjölka. Han kände varje kos personlighet Men hans lagård var inte lika modern så på vintrarna står korna uppbundna i sina bås. På somrarna däremot är de bara inne vid mjölkningen. Och även kalvarna fick utevistelse.

En fin föresats.
På gårdar med mjölkrobot kan korna bestämma mer själva när de vill bli mjölkade men det minskar kontakten med människor. Det finns en risk att problem och sjukdomstillstånd inte upptäcks lika snabbt som när man hanterar varje ko två gånger om dagen.

Gråt inte över spilld mjölk?
 Utvecklingen har gått snabbt mot färre och större gårdar och mer högproducerande djur. En del kor har extremt stora juver. Som tur är blir kor med extrema juver svårmjölkade och drabbas oftare av trampskador så de sållas bort i aveln.

Hur mycket mjölk kommer en ko att kunna producera i framtiden?

Vi besökte även en fäbod där kor och getter släpptes fritt i skogen. De gick ibland så långt som en mil från gården. På kvällen kom de tillbaka för mjölkning. Ibland skadade de sina juver i skogen men björnarna var inget problem. En get hade blivit tagen av en varg men med tanke på hur många år som fäboden varit verksam tolkar jag det som att man hade mycket lite besvär av rovdjur.



Min slutsats är att alla gårdar jag besökte under kursen hade både bra och dåliga sidor. Jag önskar en djurskyddsmärkning på animaliska produkter som ska hjälpa konsumenten att välja det djurvänligaste alternativet. Men i fallet med mejerivaror har jag svårt att säga vilka kriterier jag vill ha uppfyllda.

onsdag 2 juli 2014

Svenska blå stjärnan del 1

Jag har nu gått på Svenska blå stjärnans grundkurs. Det är något jag varmt rekommenderar till alla som vill veta mer om lantbruksdjur och animalieproduktion. Vi var 16 kursdeltagare med vitt skilda bakgrunder och erfarenheter men med ett gemensamt intresse för djur.

Kursen hölls påNytorp naturbruksgymnasium. 
Kursens fokus låg på mjölkkor och praktik på mjölkgårdar men vi fick även ett par praktikpass i skolans grisstall, och tillfälle att köra traktor.
Morsgris? 
Kalvarna var mysiga att umgås med. 
Snygga klövar!
Två gånger om dagen hjälpte vi till med mjölkning. 
Vi fick prova att flytta balar med spjut. Det var svårt! 
Vi tränade på att backa med traktor och släp.


Min målsättning med kursen var:
  1. Lära mig mer om livsmedelsproduktionen för att kunna göra medvetna matval. 
  2.  Lära mig mer om hur djur ska skötas eftersom jag periodvis drömmer om egna djur av olika slag. 
  3. Vid behov kunna göra en insats för djurvälfärd. 
  4. Bli berättigad att gå vidare utbildningar med Blå stjärnan. 
Jag är väldigt nöjd med kursen och kommer försöka gå på fortsättningskurserna. Jag vill lära mig mer om grisar, får och fjäderfän och kanske även traktor.

Kompetensbevis

Nyfiken på Blå stjärnan?
Kursen fick på slutet besök av en reporter från tidningen Hela Hälsingland som gjorde ett reportage om oss.

Jag kan varmt rekommendera att gå kursen. Det var roligt och lärorikt och helt gratis. Men om man har bajsfobi, omöjligt att ta sig ur sängen på morgonen eller behov av att manifestera radikala djurrättsideal kanske man ska göra något annat.


Vi hade ett fullspäckat schema för vi gjorde även studiebesök på Hälsingegården Kristofers, Växbolin linneväveri och fäboden svedbovallen. Så det blev inte någon vilsam semester för min del.